Vad gör man när man känner sig förvirrad och inte älskar sin vardag. Jo man bokar en resa till andra sidan jorden med en avresa om två veckor.Ja det var precis det Freja Silverhjärta gjorde, hon gjorde sitt livs resa till södra Stilla Havet.
Inget mindre än Fiji blev det.
Budget biljetter blev det, fyra dygn skulle jag flyga och åka tåg. Först tog jag mig från Stockholm till Köpenhamn. Köpenheamn till London. London till Hongkong. Hongkong till Australien och sedan Australien till Fiji. Ja vad ska man säga många dygn med extremt intressanta möten och många koppar kaffe. Raggardusch på flygplatsen, borsta tänderna och byta om på toaletterna detta skulle vara mitt nya liv de kommande 34 dagarna. Vänner för livet fick jag redan på första flygplanet, vänskap som skapas bara för att man råkat sitta på samma rad i ett flygplan. Vilka roliga resultat livet kan få. Äventyret började redan sekunden som jag satte min fot på tåget till Köpenhamn. Nya prövningar och nya lärdomar. På det sista flygplanet började jag känna igen personer som suttit på flera av mina tidigare flygningar. Dessa var de personer som skulle bli mitt skyddsnät under denna resa, personer som bokat resan med samma företag. Väl i Fiji blev vi välkomnade med snäckhalsband och sång. Detta skulle bli mitt hem nu under en månad.
Första hotellet Sky Lodge var helt underbart, jag sov i sovsalar med fyra andra personer, alla ifrån Danmark. Jag stannade en natt för att bli av med den värsta jetlagen innan jag begav mit ut till Fijis mindre öar. Robinsson Cruse Island stod högst upp på listan. En lokal båt tog mig från den smutsiga ån som omgavs av tropisk skog ut till de öppna klarblå haven. När jag efter tre timmars båt och buss tur var framme, blev jag helt förälskad i denna ö. Jag kan inte med ord beskriva min kärlek till människorna, omgivningen eller vad den fick mig att känna. På ön fanns utrustning för snorkling, kajaker och möjligheter att ta del av Fijis kultur samt de vackraste solnedgångarna jag någonsin sätt.
Långa Kajakpaddlingar kl 5 på morgonen och snorklingsturer var mitt mantra under dagen, medan kvällen dominerades av dans med infödingarna, dricka kava (lervatten som görs av en rot) och diverse paraply drinkar. Självklart fick man ju även semester förälskelsen, Mos. Som visade mig de finaste snorklings och fridykningsplatserna runt om ön. Flygfiskar, Nemos och sköldpaddor i mängder. Efter några dagar på ön var de dags att ta sig till äventyrarens högkvarter Pacific Harbour. På väg mot Pacific blev det ett impulsivt stop, nu skulle det surfas på stranddynor.
Det är det sjukaste jag varit med om i mitt liv. Vi gick upp för ett gigantiskt sanddyn för att sedan lägga oss på mage och åka ned. Adrenalinet pumpade, en speciell upplevelse! I Pacific haurbor bodde vi på ett hotell som heter Hotel Ocianus, dagen efter att jag anlänt var det dags för mig att påbörja min dykutbildning.
Den 10 November 2016 var första gången jag dök med tuber och jag älskade det från första sekunden. Åtta dagar senare hade jag mitt PADI dykcertifikat, ren och skär lycka. Under dessa åtta dagar hann jag se, fiskar i alla olika former, korallrev, sköldpaddor, tjurhajar och diverse revhajar samt två olika vrak.
Dessutom dök vi vid en ubåt och ett riktigt gammalt skepp, båda tog mig med storm! Finns ingenstans som jag känner mig lika lugn och trygg som 20 meter under ytan. Under dessa åtta dagar lyckades jag även hoppa ut ifrån ett flygplan på 4 500 meters höjd.
Ja vad ska man säga, händelserik vecka.
Fallskärmshoppningen var helt underbar den med, kände mig så levande och fri när jag tog sats och hoppade ut ifrån planet. Fick känna vinden i håret och se hur jag lämnade planet bakom mig, att få möjligheten att se alla rev och hela Fiji uppifrån. Kände mig oövervinnelig. En av mina andra mål med min resa var att besöka ett barnhem. Barnhemmet jag besökte låg i Suva och fokuserade på behov för handikappade barn i Fiji. Anläggningen hade övernattningsmöjligheter för närstående men även för barnen. Hilton Speciall School heter den.
Barnen blev helt till sig när de fick se mitt blonda hår och var inte alls skygga. Pillade på det blonda håret och hoppade upp i famnen på en innan man visste ordet av. Såpbubblor, studsbollar och diverse små leksaker delades rättvist ut, man kunde se hur de glittrade i barnens ögon när de fick sina nya leksaker. Barnen hade allt ifrån lindriga till svåra handikapp och impulsen att ta med dem alla hem var och är fortfarande idag stor.
Efter att ha spenderat en tid på fastlandet var de ny dags att besöka ytterligare en ö denna gång Jenuda island, på ön blev det bergsklättring något som genererade en helt otrolig utsikt över reven och de andra öarna. Kort efter besöket på ön färdades jag vidare och besökte Octapus island och Mantaray island där jag gjorde ett flertal nya dyk och snorklingsturer. Denna gång fick jag se något otroligt. Gigantiska mantor som svävade i vattnet, jepp jag började gråta under vattnet för att jag slogs av hur vackra de var.
Människorna som bor på dessa öar och i Fiji generellt är extremt gästvänliga, de bjuder hem dig i sina hem, delar med sig av sin kultur, allt ifrån kläder till danser och sång. Men det som får mig att känna mest är att personerna alltid delar med sig av det lilla de har, det spelar ingen roll om de har en halv rotfrukt och några riskorn de delar alltid med sig. Hjärtat hos dessa människor är enorma liksom det kulturutbyte som skedde när jag vad där. Underbart marint liv, adrenalinpumpande upplevelser, kulturutbyte, fantastisk natur och älskvärda genuina och utåtriktade människor.
Vad finns det inte att förälska sig i? Här ifrån tar jag med mig inte bara upplevelser utan även livsåskådningar.
Vi alla behöver mer Fiji Time i våra liv.
Bula! - Hej/ hej då, god lycka, god framtid