Kanadensare har speciell smak, och alla som reser hit måste pröva Japadog - en orientalisk variant på korvkök och såklart även nationalrätten Poutine - pommes frittes med brunsås och ostmassa!
Kanada är världens näst största land med en total yta på nästan 10 miljoner kvadratkilometer, vilket gör att dess landskap sträcker sig från arktisk tundra i norr till tempererade regnskogar och stora sjösystem i söder. En av landets mest framträdande egenskaper är dess omfattande skogsområden – hela 34 procent av Kanadas yta, eller omkring 347 miljoner hektar, täcks av skog. Det ger Kanada en av världens största skogsresurser, där stora delar består av verklig högvuxen skog. Trots den enorma ytan är befolkningen relativt liten, med ungefär 40 miljoner innevånare. Detta gör att stora delar av landet, särskilt de nordliga regionerna, är mycket glest befolkade. Det storslagna landskapet och de omfattande skogarna ger Kanada en särställning när det gäller både naturresurser och biologisk mångfald.
Det som i Kanada betraktas som en ”kort resa skulle för oss hemma kännas som ett halvt land att åka igenom. Det är inte ovanligt att köra flera timmar utan att passera en enda stad eller by. Det gav oss en riktig känsla av hur stort och vidsträckt landet är. Det är enormt!
Kanadensare är trevliga, och de påminner en hel del om oss nordbor till lynne och sätt. Precis som vi är de ofta öppna, vänliga och hjälpsamma, med en avslappnad inställning till livet. Det kanske hänger ihop med att våra respektive länder är ganska glest befolkade och att klimatet är bistert vintertid. När man lever i områden med långa, mörka och kalla vintrar, tvingas man förlita sig på varandra, och det skapar en stark känsla av gemenskap och solidaritet. I Kanada, liksom här, är friluftsliv en viktig del av kulturen – vandring, skidåkning och camping är populära fritidssysselsättningar. Dessutom har kanadensare, precis som nordbor, en viss återhållsamhet i sin kommunikation. De är artiga och kanske inte lika påträngande som man kan uppleva människor från mer tätbefolkade och hetsiga länder.
Kanadensisk humor är inte så olik vår egen. Vi märkte att folk ofta har ett torrt och självironiskt sinne för humor, vilket gjorde att vi kände oss hemma när vi pratade med lokalbefolkningen. Ofta kunde man höra skämt om vädret eller de långa avstånden, men alltid på ett vänligt och lättsamt sätt.
Kanada styrs av erövrare – fransmän och britter som flyttat hit. Men det finns en stark koppling till ursprungsbefolkningarna och deras kulturarv. Överallt finns påminnelser om de First Nations som har bott här i tusentals år. Vi såg många totempålar, konstverk och referenser till deras traditioner, något som ändå ger ett visst intryck av att de visar respekt för de som var här först.
Att djurlivet är rikt i Kanada kom inte direkt som någon överraskning, men att det var så pass rikt blev ändå en överraskning. Vi tänkte att vi kanske skulle se enstaka djur vid enstaka tillfällen, men vi såg vilt vid praktiskt taget varje liten promenad vi tog, och viltet är förvånande ointresserade av oss människor. I Kanada är det olagligt att mata vilt och brott mot lagen är kopplat till (utöver feta bötesstraff) offentlig schavottering i media. Vi såg murmeldjur, ekorrar, jordekorrar, kolibri, sjöstjärnor, vithövdad örn, rådjur, hjortar, grizzlybjörn, knölval, säl, sjölejon, lax och späckhuggare som käkade. Ja och så såg vi coyotes, bergsgetter, häger och Osprey (kan det va fiskljuse?).
När vi såg den första rökning förbjudet skylten så blev vi överraskade över hur den såg ut. Ingen tobaksrökning eller vaping är kanske självklart, men att förbudet även omfattar marijuana var ju omåttligt exotiskt med svenska mått mätt. Senare blir man snarare förundrad än road när man stöter på roadsigns med reklam för din TV-pastor, någon brassdetaljist och den senaste bilmodellen efter varandra.
Tåget vi åkte med, Rocky Mountaineer, har ensamrätt på att köra persontrafik upp i Klippiga bergen, och de har inte enbart enormt lyxiga tåg, med förstklassig service och mat – de har faktiskt byggt helt egna tågstationer där enbart de egna tågen anlöper.
Vår plan var att resa till staden Jasper, som ligger mitt i en nationalpark. Sorgligt nog så brann staden ned bara någon månad innan vår resa, och hela området var avstängt när vi var på plats.
Skagway är en alldeles riktig cowboy-stad. En sån där med träfasader på husen utmed huvudgatan där det står ”Saloon”, ”Hardware Store”, ”Distillery” och ”Undertaker” med stora snirkliga bokstäver. Det finns inga trottoarer i Skagway – trottoarer är något som finns i moderna städer, här finns enbart boardwalks där folk strosar fram och tänker på svunna tider.
Gymmet på kryssningsfartyget var inte speciellt välbesökt, och vi var praktiskt taget ensamma i våra hälsosamma ambitioner. Gymmet var enormt välutrustat med säkert tjugo löpband, massor av träningscyklar, styrketräningsmaskiner och möjlighet att träna med fria vikter. Det fanns spinning, gymping och yoga för den som var intresserad i det glassiga gymmet på plan sexton med utsikt rakt ut över båtens för! Det var betydligt större intresse för damerna som utförde axelmassage på passerande som var på väg till båtens casino.
Vi träffade ett par när vi skulle på kryssningsfartyget, och efter en stunds småpratande så säger gubben att kanadensare var ganska lika de från USA ändå. Hans fruga mulnade påtagligt, och han fick sig en ordentlig uppsträckning! Kanadensare är INTE som folk från landet i syd, inte ett endaste dugg!