Vi har ju skaffat ett tillhåll i Stockholms skärgård, inte för nära city men samtidigt inte för avlägset. Ja man kan använda sig av Storstockholms lokaltrafik när man åker till landet, något som underlättar ordentligt både för oss och ungdomarna. De kan komma och åka precis som de känner för.
Jag var ju ganska fundersam om jag skulle trivas eller inte. Sitta där helt ensam på en ö och mögla, utan vänner och utan att något händer. Sitta och stirra ut över vattnet och vänta på att något ska ske, just precis vad som helst!
Sanningen är den att vi har haft gäster hos oss precis hela tiden, det är inte så att de har avlöst varandra utan det är så att det i praktiken är folk här hela tiden. Vissa kommer och fikar en dag, andra stannar några dagar och på det hela taget så passar det mig som handen i handsken.
Det ensa som varit lite märkligt är att några kompisar från landet undrat om vi ska träffas när de är i Stockholm och det har ju inte fungerat något vidare. Det är inte så kul att få gäster att man lämnar de man har på landet för att träffa andra i innerstan.
Ja vädret skulle kunna vara lite stabilare och vattnet lite varmare, men solen skiner mellan regnskurarna och vi är vana att bada i kallt vatten.
Några småsaker kommer vi fixa allteftersom, Freja ska vi fixa ett litet krypin tillsammans med, en campingdusch ska vi skaffa. I övrigt finns inte mycket att önska.