En eftermiddag i mitten på augusti så var det dags för Peter Silverhjärta och Stina Silverhjärta att besöka Regalskeppet Vasa igen.
Det är ju inte direkt någon hemlighet att vi är historieintresserade i familjen och ett av de främsta exemplen där vi alla kan se och ta på historien är det fantastiskt välbevarade regalskeppet. Det är alltid lika fascinerande att gå runt och titta på alla besökare som kommer in i Vasamuseet. Museets sparsmakade yttre förstärker effekten, det är bara några små maststumpar som skvallrar om att Vasaskeppet nog var ganska stort.
Det år så många som helt tappar hakan när de ser Regalskeppet för första gången, ingen reklam, inga bilder kan riktigt beskriva hur enormt Vasaskeppet faktiskt är.
Vasaskeppet kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholms inlopp på sin jungfruresa, den 10 augusti 1628. Efter några tidiga misslyckade försök att bärga skeppet på 1600-talet, glömdes Vasa i stort sett bort. regalskeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av 1800-talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga det.
1956 lyckades Anders Franzén, tillsammans med Per Edvin Fälting, upptäcka Vasaskeppets exakta position! Tillslut efter mycket möda så lyftes regalskeppet Vasa över vattenytan 24 april 1961.
När jag var liten så låg Vasaskeppet i en ful grå byggnad i korrigerad plåt och man gick runt på något som närmast var att beskriva som en byggnadsställning. Man passerade nära Regalskeppet och kunde inte riktigt förstå hur det såg ut, dessutom luktade det märkligt i hela museet på den tiden. Nu förstår jag att de konserverade Vasaskeppet och att Wasavarvet bara var ett tillfälligt museum.
Fartyget var uppkallad efter vasen, den heraldiska symbol som ingick i Vasaättens släktvapen. Som andra skepp uppkallade efter symboler, föremål eller djur på 1600-talet var namnet därför i bestämd form, det vill säga "Vasen". Namnet hade tidigare använts för två andra skepp: ett som byggdes på 1570-talet och som blev mer känt som Smålands Lejonet, samt ett som byggdes 1599 och förliste 1623 men i modern tid blivit känd som Riksvasa.
Det är en hel del turister som besöker Vasamuseet men det är ändå absolut inte trångt och för den som inte går precis där alla andra står så är det gott om plats. Man kan faktiskt smyga undan och sätta sig på någon av de platser med små läktare. Där kan man använda Vasamuseets gratis Wi-Fi och läsa nyheter eller plugga i en verkligt anrik miljö.
För alla de som kommer besöka Vasamuseet mer än en gång under året så är det obligatoriskt att gå med i Vasamuseets vänner, det kostar inte mycket mer än ett vanligt inträde men inträdet gäller för ett helt år. Dessutom så kan ni ta med er en vän som betalar halva inträdespriset.