Alla som känner oss vet att vi arbetat hela sommaren med att fräscha upp lägenheten som vi köpt på söder. Här berättar vi vår högst personliga historia om hur lyxrenoveringen av bostadsrätten genomfördes. Rikligt illustrerat med bilder som visar på vad vi gjort i lägenheten och varför, främst som en referens till oss själva i framtiden. 

Alla beställningar gjordes till bostadsrätten innan vi hade tillträde till den. Alla godsleveranser genomfördes fritt lägenheten, att genomföra bygge och installation vad stort nog med vår pressade tidplan för renoveringen. 

Vi tog även in priser på allt arbete, men i slutändan så kändes det inte som en bra lösning, främst av två skäl. Byggnadstiden skulle bli mycket längre om vi lejde bort genomförandet av renoveringen och kostnaden skulle bli avsevärd. En sak som slog oss är att måleriarbeten är riktigt dyra. det var helt enkelt inte värt pengarna. Själv visade sig vara bästa dräng för lyxrenoveringen av vår bostadsrätt på Södermalm i Stockholm.

Direkt när vi tagit nycklarna och stod där själva i den tomma lägenheten började frågor eka: vad gör vi först? Är det krångligt att riva golven? Hur stort kommer arbetet egentligen bli?

En minut senare gick Peter Silverhjärta fram som en bärsärk för att visa hur enkelt man river parkettgolv. 

En timme senare så var det dags att börja demontera köksluckor. 

Under månaderna innan överträdelsen hade Peter Silverhjärta skrivit ihop ett gigantiskt Excelark med information om vilka aktiviteter som skulle genomföras och när dessa måste inledas för att vi skulle kunna ro projektet i hamn i tid.

De första dagarna jobbade Peter och Stina med att riva allt i lägenheten. Golv, garderober och skåp kapades till lagom längder för att få plats i Byggmax big-bags. En full påse kunde två personer bära och fem påsar var ett fullt lass i vår Volvo V60. Peter och Stina lassade och Jane åkte till tippen med bilen under lunchen, perfekt samarbete!

I de flesta rummen låg det plastmatta, något som vi diskuterat en hel del med kompisar innan byggstarten. Att riva eller inte riva... det är frågan. 

Det visade sig vara ett helvete att ta bort plastmatta och det tog oss en del tid innan vi kom på en bra metod för att få bort mattan. Med en mattkniv skar vi upp golvmattan i en decimeter breda stripes som sedan kunde dras bort med handkraft och lite jävlar anamma!

Rivningen gick helt enligt plan och sågbordet fick verkligen arbeta. När allt var rivet kom så första leveransen från Bauhaus, golv, massor av lyxiga parkettgolv. Totalt rörde det sig om nästan 70 m2 exklusiv ekparkett som skulle läggas, vi hade valt två olika typer av golv, Battleship, ett mörkt mycket ådrat golv och Oak air, ett vitlasserat ekgolv som vi ville ha i vårt kök. Parketten lastades in i Stina Silverhjärtas rum och det blev en stadig hög.

Jane och Peter gav järnet när det gällde golvläggningen, gott om kunskap borgar för en snabb framdrift. Har var det inget onödigt snack som gällde, hårt arbete från morgon till kväll.

Mitt under arbetet så fick vi besked om att IKEA inte kunde leverera på avtalad tid, i det samtal Peter Silverhjärta fick från IKEA så kunde de inte leverera någon del av leveransen. Efter en ordentlig genomläsning av IKEAS kontrakt så friskriver de sig från det leveransdatum som de själva uppger... Detta ska endast uppfattas som en ungefärlig leveranstid. Bedrövligt. Efter många långa samtal så kryper det fram att de saknar en diskho och ett kolfilter till spisfläkten. Resten finns tillgängligt på deras centrallager, när vi frågar om hon och filtret finns hos varuhuset i Barkarby svarar de att så är fallet. 

Vi ville ju i alla fall få skåpsstommarna och stenskivorna så vi kunde göra grovarbetet linjärt enligt den ursprungliga planen.

Leveransen skulle bli nästan tre veckor försenad. Vi skulle få köket fyra dagar innan Peter och Jane Silverhjärta började jobba igen. 

Vi började fundera på en alternativ tidplan där vi inte kunnat bygga köket färdigt innan flyttdatumet. På fyra dagar är det omöjligt att bygga ett helt kök, med finsnickerier och installation av vitvaror.

Efter ordentliga påtryckningar och hot som bestod i att Jane tog till gråta som en tjej knepet var den stackars invandrarkillen hos IKEA körd. IKEA skulle genomföra en delleverans av hela leveransen minus två  artiklar. Jane Silverhjärta är verkligen en förhandlingarnas stormästare, Peter Silverhjärta hade inte haft en chans att få sin vilja fram här.

Garderobssystemen levererades på plats i lägenheten, i två omgångar, en till sovrummet och en till hallen. 

Själva köksbygget löpte på relativt friktionsfritt. Det som ställde till det för oss var värmen, det var verkligen en tortyr att behöva jobba i den extrema sommarvärmen. Temperaturen i lägenheten var ofta en bra bit över 30 grader och även när det var korsdrag så fanns ingen svalka att få. 

Succesivt så började köket växa fram och de vackra marmorerade skivorna började komma på plats. Men av någon anledning så passade inte Diskhon Domsjö överhuvud taget. I instruktionen ska man ta ur bänkskivan en aning för att diskhon ska få plats, men vi har ju stenskivor och de ska vara måttbeställda, ändå passar de inte. Efter många och långa provningar så tog Peter fram tumstocken, det visar sig att skivorna inte är rektangulära! De har en svagt avsmalnande vinkel som gör att de passar, om man väljer exakt rätt del och har den rättvänd. Man kn ju tycka att IKEA borde ha med en instruktion om detta.

Snabbt så började köket komma på plats och man kunde ana att det nog skulle bli ganska så snyggt ändå.

Det verkade saknas delar för att bygga dörrar till bänkfrysen och till diskmaskinen, inte heller så fanns det någon beskrivning hur man skulle göra. Nu var det dags att ta en tur till IKEA och returnera de delar som inte behövdes. Vi hade fått en del delar som inte var avsedda för oss. Samtidigt så skulle vi räta ut frågetecknen kring våra märkliga dörrar.

Det visar sig att IKEA inte har någon standardlösning för detta. Man får använda en generell sats för ombyggnad av lådfronter och själv snickra ihop en lucka som passar för ändamålet. Enormt märkligt att IKEA, ett av världens största möbelvaruhus inte har en lösning för detta.

Efter en hel del pyssel så var lådfronterna monterade som dörrar där de skulle.  

El har dragits om för vitvaror och belysning, LED-belysningen är helt suverän, både för vitrinskåpen och bänkbelysningen. Numera hag vi två fjärrkontroller där vi kan reglera ljuset i lägenheten, det är toppen.

Precis som när vi kaklade i Mariehåll så gick Jane Silverhjräta fullständigt i spinn när de små plattornna skulle fästatas på väggen. Det kanske är något oåkerkallerligt vöer det hela, vad vet jag. Men när man startat så är det bara att köra på till man är klar helt enkelt.

När akkalet var fogat så var det dags för oss att luta oss tillbaka en aning och känna att vi varit riktigt duktiga.

I hallen lade vi svart skiffer imitation som ska vara extremt tålig. Den är egentligen avsedd för offentliga miljöer och ska tåla både slitage och fukt mycket bra. Det mörka golvet samspelar bra med speglana i garderobsdörrarna på ett snyggt vis. 

I vardagsrummet så har vi köpt en soffgrupp i retrostil som passar bra in i miljön. soffbordet som kommer från Boolia adderar en extra liten känsla av att det är ett rum från femtiotalet. 

Vi har klämt in en liten läshörna, en ordentlig loungestol, perfekt att krypa upp i med en bok och en kopp te en ruggig vinterdag.

I sovrummet saknas fortfarande garderobsdörrarna, här tog helt enkelt energin slut. Efter en paus så kommer vi säkert även montera dessa men just nu är det rast & vila.