Haglöfs
 
Det yttersta lagret skall vara tillräckligt tätt för att bilda en barriär som gör att värme inte strömmar ut och samtidigt effektivt hindra kyla, vind och fukt utifrån att tränga in.

4ac19a4805

Men det det räcker inte, plagget måste också tillåta att överskottsvärme och fukt inifrån kan passera ut.

Rekommendation: Membran typ Gore-Tex, HyVent Delta, tättvävd mikrofiber eller väv med en mikroporös beläggning typ HyVent eller Entrant fungerar bra i de flesta sammanhang om man känner till och kan motverka deras begränsningar. Är det tillräckligt kallt och torrt fungerar även en högklassig bomullsanorak utmärkt.

När det gäller sjöplagg heter det ofta att material typ Gore-Tex inte fungerar eftersom salt kan sätta igen porerna och hindra utsläpp den vägen eller att de saltavlagringar som samlas invändigt drar åt sig fukt. Detta är visserligen sant. Men å andra sidan kommer en Gore-Tex jacka att fungera lika bra eller lika dåligt som en traditionell neoprengummijacka i det här avseendet, med det undantaget att den är lättare och att den andas tills det är dags för tvätt. På ostkusten är saltproblemen minimala. Och på västkusten är jackan i vart fall inte sämre än de heltäta plagg som ju också måste spolas av när det blir för mycket saltavlagringar. Det stora problemet med sjökläder är snarare att moderna segelfartyg har däck som grovt sandpapper och i övrigt en miljö som sliter sönder kläderna på 0-tid om man inte ser upp eller förstärker utsatta ställen.

Membran

Gore-Tex. Vi testar kontinuerligt alla nya typer av material som vi kommer över. Och ännu har vi inte hittat något material som är bättre än de moderna Gore-Tex kvaliteterna när det gäller mångsidig användbarhet, vattentäthet, vindtäthet, förmåga att ventilera (”andningsförmåga” ), motståndskraft mot nötning, temperaturväxlingar och annan yttre åverkan.

Ett Gore-Tex tyg består av en väv mot vilken man laminerat ett Gore-Tex-membran (Teflon). Det i sin tur skyddas endera av ett löst foder på insidan (2-lagers) eller av ett fast laminerat foder (3-lagers). Membranet innehåller en otrolig mängd små hål (porer) per kvadrat- centimeter. Hålen är dock mycket större än en ångmolekyl. Vattenångan som bildas vid svettning kan därför passera ut genom membranet. Men jämfört med en vanlig vattendroppe, är de små porerna tusentals gånger mindre, vilket gör Gore-Tex tyget helt vattentätt och du blir helt skyddad mot regn, blöt snö och vind. Det är dock skillnad på Gore-Tex plagg. Dels finns olika konstruktionstyper.

3-lagers Gore-Tex ger ett styvare tyg med god motståndskraft mot mekanisk nötning.

RTEmagicC_ts_gore_tex_3layer_art.gif

Go re-Tex  3 lager XCR:

2-lagers Gore-Tex har ett löst foder vilket gör att plagget känns behagligare och att det av just det skälet upplevs mer användbart som allroundplagg - d v s både som extremt friluftsplagg och vardagsplagg. Den mekaniska motståndskraften är fortfarande mycket god.

RTEmagicC_ts_gore_tex_2layer_art.gif

Gore-Tex 2 lager:

Den viktigaste skillnaden mellan olika Gore-Tex plagg ligger dock i det enkla faktum att Gore-Tex trots allt bara är ett teflonmembran. Sedan beror det på vilken typ av tyg membranet appliceras, hur pass starkt och vattenrepellerande det är. Och till syvende och sist beror det på skräddaren vad som blir av tyget - vilken kunskap och erfarenhet han har, hur plagget konstrueras, skärs till och hur det sys.

RTEmagicC_ts_gore_tex_paclite_art.jpgGore-Tex Paclite:

Sympatex. Är liksom Gore-Tex ett membran som lamineras mot tyget. Men till skillnad från Gore-Tex innehåller Sympatex inga porer utan är ett hydrofilt polyestermembran. Polyesterns molekylkedja har förmåga att transportera vattenånga. Transportriktningen bestäms av ångtrycket. I praktiken har Sympatex god vattentäthet och god andningsförmåga i torrt tillstånd.

Sympatex anses av en del som ett bättre (tåligare) material i skor. Men varken Sympatex- eller Gore-Tex-skor kan tvättas så att membranet blir helt rent och funktionsdugligt när det väl blivit smutsigt.

 

HyVent:

Funktion Hy Vent

Beläggningar

Olika typer av mer eller mindre täta eller mikroporösa beläggningar är den största gruppen av s.k. supermaterial som påstås vara regntäta och andas.

Oftast handlar det om att man belägger väven med en massa som liksom Gore-Tex-membranet innehåller 1000- tals små porer och som fungerar på motsvarande sätt, men kvaliteten varierar mycket.

En del beläggningar fungerar ganska bra, åtminstone till en början, andra är dåliga. Det finns en stor flora av produktnamn så här finns all anledning att se upp.

Vårt bästa råd: Håll dig till etablerade varumärken som gjort sig kända för hög kvalitet. I realiteten är det i många fall samma material. Bakom de flesta av dem döljer sig Entrant från den japanska kemijätten Toray. Entrant bygger den på att keramiska partiklar blandas in i en coating och under en jäsningsprocess bildas de mikroskopiskt små hål som i praktiken är alla "supermaterials hemlighet".

Men varumärket är inte på något vis en garant för god funktion. Vi köpte Helly Hansen fängor i Gore tex till båda barnen. Skorna läckte in vatten som såll redan efter vår första fjälltur.

Men oavsett vilken beläggning du väljer ska du räkna med sämre egenskaper än hos membran. Framförallt nöts de porösa skikten med beläggning sönder snabbare än ett membran, speciellt där man har ryggsäckens axelremmar och på andra utsatta ställen. Varje användning, varje tvätt sliter ned beläggningen.

Mikrofiber

Här handlar det om mycket tunna fibrer som vävts så tätt att man bara får mikroskopiskt små hål mellan trådarna. Det vill säga samma grundtanke som hos Gore-Tex och mikroporösa beläggningar. Resultatet blir extremt tättvävda tyger som visserligen inte är helt vattentäta men som har hyfsat bra vattenavvisande egenskaper. Kända märkesnamn är: Pertex, Tactel m fl.

Bomull

Tättvävd bomull, typ Ventile, är bra vindskydd med begränsad vattentäthet. Men i iskalla och torra regioner fungerar det mycket bra eftersom det ”andas” bättre än de flesta andra material.

Lär dig motverka supermaterialens begränsningar

Även om vi anser att Gore-Tex och HyVent är mycket bra ”vattentät-men-ventilerar-material” så är det liksom alla ”supermaterial” någon form av kompromiss med den mänskliga huden som förebild: Neopren är mer vattentätt, bomull andas bättre o s v.

Du blir blöt även i en Gore-Tex jacka om man inte tar hänsyn till materialets begränsningar. Som bekant är tillverkarna mer benägna att framhålla produktens förträfflighet och fördelar, de tiger normalt fullständigt om eventuella nackdelar. Det man framförallt måste tänka på när det gäller Gore-Tex, Entrant och liknande material är enligt vår erfarenhet följande:

  1. Står du rakt upp och ner i regn fungerar plaggen alltid bra. Men sätter du dig på en blöt toft i ekan kan du bli fuktig i baken (en slags omvänd förångning alternativt kondensering inifrån). Lösning: se alltid till att isolera kontaktpunkter. Det kan räcka med ett kraftigt underställ eller Polartec byxa.

  2. Materialen klarar inte alltför stora ångmängder samtidigt. Jobbar du hårt och svettas ymnigt kondenserar ångan innanför yttertyget och det blir det blött. Lösning: Hjälp till att ventilera och försök att om möjligt anpassa takten om du upplever att svettningen blir riklig.

  3. Är det kallt (under -20) finns risk för att vattenångan fryser till is när den träffar yttersta lagret, andningen blir sämre. Lösning: underlätta ventilationen.

  4. Täpper du till porerna utvändigt t ex genom att selens eller ryggsäckens bärremmar ligger dikt an mot tyget, eller sätter du dig på en plastdyna finns risk att den vattenånga du alltid producerar kan kondensera mot tyget på de områden som är tilltäppta. Du blir blöt men fukten kommer inifrån. Lättar du på trycket vid kontaktpunkterna kan ångan driva ut.

  5. Täpper du till porerna inifrån (svett, smuts etc.) får du samma problem. Tvätta med tvättmedel som har förmåga att rensa på djupet. Traditionella tvättmedel och kemtvätt kan ge ett slam som täpper till istället för att öppna porerna. Vi rekommenderar specialtvättmedel typ Sno-Seals Sportwash. Av detta förstår var och en att den här typen av material är mindre lämpliga i skor. Eftersom skor inte låter sig tvättas på samma smidiga sätt som en jacka kommer smuts och salter så småningom att försvåra fukttransporten och skon blir tät även inifrån. Vintertid bör inte skor smörjas med mjuka fetter eftersom de täpper till porerna och gör skinnet mjukt. Använd i stället fasta vaxer eller Sno-Seal Bivax.