Mellanlagren bör vara porösa så att varm luft kan cirkulera och transportera bort fukt från de inre lagren. Det är naturligtvis en fördel om materialen man använder här inte blir blöta.
Ju längre ut från huden ju större är risken för att vattenånga skall kondensera.
Dun är därför endast aktuellt vid extrem kyla vid kroppsaktivitet - men naturligtvis bra som förstärkningsplagg på raster och i vilolägen.
Det är stor skillnad på Fleece och Polartec
Fleece har tyvärr blivit en utpräglad modeföreteelse vilket resulterat i att utomordentligt uruselt skräp översvämmat marknaden i allt mer fantastiska mönster och modeller. Sålunda kan man idag få följande häpnadsväckande utfästelse av en del tillverkare: "Äkta Fleece i 100% bomull." Alla modeföretag med självaktning har fleece i sortimentet; damhattar, kappor, cardigans osv. I bästa fall handlar det om någon form av konstfiber. Men i grunden handlar det mest om utseende - de funktionella egenskaperna kommer långt ner på listan.
Är det ett bra modeplagg du vill ha så kan du mycket väl köpa italiensk fleece som är hyfsat bra och blir något billigare. Undvik dock de renodlade "fuskvarorna" eftersom du betalar mycket dyrt även om du "bara" behöver punga ut med 185:-.
Är du ute efter ett funktionsplagg så finns enligt vår erfarenhet ännu bara en riktigt bra tillverkare av Fleece: Malden Mills, USA. Polartec heter deras material och det är det som The North Face använder i sina funktionsplagg. Andra märken som jobbar med Malden är t.ex. Arc’teryx, Marmot och Patagonia. Alla utpräglade funktionalister.
Polartec är i grunden 100% polyester och har mycket god förmåga att fånga varmluft och absorberar extremt lite fukt (normalt under 1%), vilket innebär att materialen dels torkar mycket snabbt och dels att de isolerar bra även när vattenånga cirkulerar genom materialet. Så blir plagget blött är det bara att vrida eller skaka ur det och ta på sig det igen, så kommer värmen tillbaka. Materialen är dessutom lätta, mjuka och lättskötta (kan maskintvättas). Idag finns olika Polartec kvaliteter med olika användningsområden.
Bomull
Bomullsfibern suger fukt och sväller när den blir blöt. Väven blir således både blöt och tät. Kyler och har dålig förmåga att släppa fram vattenånga. Med andra ord: Flanellskjorta och sweatshirt är tveksamma friluftsplagg på våra breddgrader.
Ull.
Ull är givetvis också ett bra material i mellanskikten. Ja, till och med bra i ytterplagg när det inte blåser alltför hårt. Ullfiberns yta är ”vaxig” och vattenavvisande. Ull har mycket god förmåga att fånga luft och är därför ett bra isoleringsmaterial. En ulltröja värmer även i fuktigt tillstånd och släpper också genom vattenånga minst lika bra som syntetfibrer men har en mer fuktavvisande yta. Nackdelen med ulltröjan jämfört med en Polartecdito är att den blir tyngre och att den torkar mycket långsamt om den blir blöt. Den är inte lika tålig och inte lika lättskött. Att ull ändå används som mellanskikt idag beror till stor del på att ull är ett miljövänligt naturmaterial. Och många anser att detta mycket väl uppväger nackdelarna. Det finns också kvaliteter med blandningar av ull och syntetfibrer t ex ullfrotté som är lättskötta och tåliga. Vi har också hört talas om skogsarbetare i norr som återgått till ulltröjan eller vadmalsvästen, eftersom dom tyckte att fiberpälsen blev för ”blöt” på ryggen. Och har man möjlighet att torka sin tjocka ulltröja över natten så fungerar den ju bra. Mer tveksamt om du ska bo i tält eller snöka.