Kungsleden 2017 Abisko - Kebnekajse
Under vår första semestervecka, första veckan i juli 2017 drog familjen Silverhjärta iväg och vandrade en fjärdedel på kungen av alla vandringsleder - Kungsleden. Leden som sträcker sig från Abisko i nordligaste Lappland till Hemavan i Storumans kommun i söder.
Veckan innan vi gav oss iväg var Kungsleden nationella nyheter, våren är en månad sen och det är snörekord i nordligaste Lappland. Nu har familjen Silverhjärta vandrat från Abisko till Kebnjekajse och har bara den lilla snutten till Nikkaloukta kvar.
Kungsleden 2017 Abisko - Kebnekajse
Keb - Nikkaloukta (19 km)
Efter en äventyrlig och fantastisk vecka på Kungsleden där familjen Silverhjärta fått uppleva vår svenska fjällnatur i snö, sol och regn så är det dags för sista etappen. Vi hade i familjen diskuterat om att dela upp den sista delen mellan Kebnekaise och Nikkalukta i vandring och båttur. Stina ville så gärna åka båt i fjällvärlden och det tyckte vi föräldrar också skulle vara mysigt. Dessutom kan man ju besöka Lappdonalds och få sig en renburgare. mums.....
Vi hade även pratat lite löst om att det hade varit coolt att flyga helikopter och vips så kändes det helt rätt att avsluta med ett helikopteräventyr. Stinas Silverhjärtas vrister tog glädjeskutt av att veta att 19 km skulle bli 300 meter till helikopterplattan. Alla tre kände vi oss glada och förväntansfulla när vi fick en snabb utbildning i hur man sätter på sig säkerhetsbälten i helikoptern, hur headsetet fungerade och hur man skulle sitta viktfördelningsmässigt bredvid eller bakom piloten.
Vi var 5 personer som skulle åka i samma helikopter så vår familj gled in bakom piloten. Wow, vilken cool känsla när man lyfter. Så mjukt och svepande upp på höjd innan man flög framåt nedåt i dalen. Vilken grym utsikt. Härifrån kunde man verkligen blicka ut över Kebnekaise och Tolpagorni och andra snötäckta toppar. Så vackert! Vi flög längs dalen, över sjöar och glöna slätter, hela tiden med enastående utsikt. Alla tre är glada och tycker att detta är ju toppen och spännande. Från att vi flyger fram lugnt och smidigt så börjar det "rycka och kränga lite" och Jane Silverhjärta tar hårt tag i armen om Peter Silverhjärta. Peter och Stina Silverhjärta fortsätter glatt att kika ut på omgivningarna medans Jane börjar fundera på hur erfaren piloten, på hur bra han är på att korrigera med nya styrutslag då en helikopter aviker från flygläget om man inte övervakar och kontrollerar. Hmmm, tappar vi lyftkraft eller..... Vid närmare eftertanke så verkar piloten ha bra koll på vad han gör och på hur aerodynamiken fungerar. Lite pirrigt tyckte Jane Silverhjärta allt att det var där en liten stund under flygningen men landningen var lika stabil som när vi lyfte från Kebnekaise och det är ju fantastiskt vilken avslutning på vandringen vi bjöd oss själva på. Häftigt och vackert och spännande, lite som veckan varit från dag till dag, timme till timme.
Väl på plats på landningsbanan i Nikkaloukta så pratar vi lite med grabbarna som har firman och inser hur snabbt flygningen gick trots att det kändes som om vi var i luften länge. Efter det vandrar vi in mot Nikkalouktas turiststation. Vi hittar en bra tältplats där vi slår upp tältet en sista kväll. Det är mycket mer myggrikt här och vi känner att nu blir det nog endel kliande i natt. Snabbt vill man då få upp tältet och in med prylarna. Efter det äter vi en god middag där vi unnar oss lite extra. Peter Silverhjärta väljer renskav, Jane Silvehrjärta väljer älgbiffar och Stina Silverhjärta vill ha en gigantisk våffla. En kall öl till mor och far smakade också smaskens. Sen kommer det som är det mest fantastiska av allt.
Vi har växlat in ett par tior, tar fram handduk och tvål och promenerar ner till servicehuset. WOW, första varma duschen på en vecka. Gudomligt skönt och det skrubbas och tvagas och fylls på med ytterligare en guldtia för lite varmvatten. Bastun är varm och livet är gott.
Sömnen infinner sig snabbt och morgonen efter så äter vi en god frukostbuffé för 95 kronor. Så prisvärt! Sittandes under renhorn och sameflaggor lyssnandes på Jon Henriks låtar i stora matsalen på turiststationen.
Vi skänker en tanke till Freja Silverhjärta som inte är med oss på vandringen men också på att hon och pojkvännen Alexander snart skall ta flyget upp mot Kiruna för att bestiga just Kebnekaise som vi blickade ut över vid starten av helikopterturen. Vi själva avslutar med att ta bussen mot Kiruna och spendera några timmar i stan innan det är dags att krypa in i kupén på nattåget som skall ta oss mot Stockholm igen.
Vilken härlig semester!
 |
 |
| Kebnekaise fjällstation | snart vår tur |
 |
 |
| Nu packas ryggsäckar och gåstavar in. Tänk att vi inte skall bära. | Lite instruktioner innan flygningen |
 |
 |
| Vilket äventyr, nu lyfter vi, tjohoooo | Kan vi se Kebnekaise snart ?? |
 |
 |
| Ok Piloten verkar ha bra koll | Så vackert |
 |
 |
| WOW Magiskt | Va, är det redan slut, vill flyga mer. Stina tyckte detta var toppen! |
 |
 |
| Nikkaloukta turiststation och Jane med en kopp kaffe | och senare en öl...... efter goda älgbiffar....... |