Vi firade midsommaren 2019 på landet tillsammans med våra vänner. Vi hade diskuterat fram och tillbaka många gånger innan vi ändå bestämde oss för att bjuda in några goda vänner till vårt midsommarfirande.

 

Hur vill vi göra med midsommarfirandet?

Det var inte helt enkelt att bestämma hur vi ville göra.

Ville vi bjuda få eller många? Ha knytkalas eller bjuda på allt? Skulle gästerna kunna komma och gå som de själva ville eller var det just till midsommarafton som vi ville ha gäster?

Frågorna var många men några svar hade varken Peter eller Jane Silverhjärta.

Det får bli som det blir helt enkelt

Efter mycket velande så bestämde vi oss för att bjuda in några gäster och att vi bjöd på det mesta, och det blev en fantastisk midsommar att minnas i många år framöver. Det började dock med att både Jane och Peter Silverhjärta låg i lunginflammation veckan innan och läkarna hade skrivit ut antibiotika och ordinerat vila.

Gästerna fick ett val om hur de kände inför det och ett gemensamt midsommarfirande, det visade sig vara ett lätt val och vi har världens bästa vänner som ställde in sig på att hjälpas åt och göra det mesta tillsammans. Vi hade tyvärr ett återbud men en nyopererad fot är giltigt förfall på en ö med mycket backar och utedass.

Härligt väder och egentillverkad öl

Gästerna kom inte samtidigt utan lite som de kände för under midsommarhelgen. Kvällen innan midsommarafton grillade vi hamburgare och hade en sen myskväll med Nick Döring och Eva Öberg. En promenad runt ön och mysiga samtal. Tidigt på midsommarafton kom Marko Hiltunen och Desire Köhler med sina töser och vi åt en god midsommarfrukost tillsammans. Därefter droppade Freja Silverhjärta, vovvarna, Susanne Ekosander och Alexander Luzano Lilja in under midsommarafton och midsommardagen. Vi kunde inte önskat oss bättre väder eller sällskap. Det blev många bad, tokiga båtturer, god mat och dryck och härliga skratt.

Peters Silverhjärtas hembryggda öl smakade fint i solskenet och ett och annat glas bubbel gled ner. Nick och Eva som inte är några stora öldrickare hade en Amber ale, Blind in Texas att dricka, och av mängden öl de drack så verkade den falla herrskapet i smaken.

Midsommarlekar i det gröna

Även om vi inte reste någon midsommarstång så körde vi lekar i det gröna. Thea och Moa hade tillsammans med Jane och Nick kommit på en grymt bra femkamp. Lekar som innefattade bollar, badminton, kast med yxkastning, lopp med ägg på sked och sist men inte minst, favoriten, att lägga ett bragokex på pannan, med ansiktsmusklerna få ner det till munnen, tugga i sig det och först av alla vissla. Eva var grym på det och en glad vissling hördes över ön. Tjejerna hade också fixat en fantastisk midsommartårta med jordgubbar, blåbär och en välbehövlig fika efter alla lekar.

Mat åt vi i stora lass. Sill, potatis, gubbröra, räksallad, köttbullar och (fem liter!) jordgubbar i stora lass.
Snacks och godis hade gästerna tagit med i mängder och vin, öl och lite mat som utökade intaget av kalorier väsentligt under dessa dagar. Goda vänner som kommer och gör livet enkelt genom att alla hugger i och hjälps åt är verkligen fint. Alla hjälptes åt med disk, frukost, grillning samtidigt som det var helt ok att ta allt i sitt eget tempo.

Ville man ha egen tid och vila eller ha ett brygghäng så var det fritt fram. Målet med midsommarhelgen var att alla skulle känna sig avkopplad, lediga och utan måsten.

Vi hoppas verkligen att vi uppnådde det tillsammans.

Peter mådde inte riktigt på topp

Men det var inget som hindrade festligheterna, ja att han inte kunde sjunga möjligtvis. Det går inte åt så mycket energi att lyfta ett ölglas till munnen och det skötte han om riktigt bra.

Intermezzo med Ada Askeladden

Det är ju spännande att ha en segelkombi. Jane Silverhjärta lyckades få motorstopp när hon hämtade gäster och som Lilla Hiawatha försökte hon paddla in de sista metrarna till bryggan med enbart en paddel, ähh åra. Muntert värre för de som stod och skrattade på bryggan. Därefter blev det mer kaos än flyt då både locket till bränsletanken på motorn höll på att fara iväg och tröjan blåste över huvudet när tratten till bränslet skulle hittas. Många fniss blev det.

Nästa kaos blev det när en gäst skulle hämtas och båten startades och drog iväg mot båthuset. Denna gång var det inte Jane Silverhjärta som var i händelsernas centrum men en vän som till slut lyckades styra upp efter att ha dragit in i grannens bojtamp och nära på rammat båthuset. Freja höll fast i vår båts bojtamp så hårt att bojstenen flyttade sig ett par meter. Man kunde höra Nicks, Evas och Janes förtvivlade rop neeeej men plötsligt så gled båten så fint ut från båthuset och ut i farleden så att alla kunde pusta ut.

Knepet är att lära sig hur Monarkmotorn fungerar då man inte kan backa med den. Vi tränar hårt på det nu i familjen.

Svalkande bad fick vi också både från brygga och strand. Jane Silverhjärta hade fått en helt underbar present, en stor badring i form av en enhörning, när vi säger stor så menar vi gigantisk! Det tog tre personers hela lungkapacitet inklusive Janes lunginflammationslungor för att fylla hela flytleksaken. Därefter var det dags för premiärtur. Jane, barnsligt förtjust, längtar redan efter en varm sommar där hon kan ligga och guppa med sin nya kompis.

Volleyboll, grillning och umgänge med bästa vänner på en liten skärgårdsö med sol och skratt. Vad kan man mer begära av livet.

Jaha så var det avklarat, hur blir det nästa år?

Hur vi gör nästa år? Det har vi inte börjat grunna på ännu men att det kommer bli fler fester här ute på landet det kan ni ju räkna med!