H.

  • Hade alla barn sitt rätta namn, så hette mången inte Hans.
  • Hade män blott mjölken, frågade man föga efter kon.
  • Haf kärleken, och gör sedan hvad du vill.

  • Hafva och få är inte detsamma.
  • Half rättvisa är half orättvisa.
  • Halfgjord geming bör hvarken lofvas eller lastas.
  • Han duger ej till skogvaktare, som rädes för buskarna.
  • Han duger ej till smed, som rädes för gnistorna.
  • Han duger ej till soldat, som inte kan tåla krutröken.
  • Han fick veta hvar David köpte ölet.
  • Han förstår att vända kappan efter vinden.
  • Han förstår sig lika mycket derpå, som suggan på väderqvarnen.
  • Han går långt, som går sakta.
  • Han måste lägga väl i matsäcken, som tänker lefva en annan ut.
  • Han ser inte oftare mild ut, än då by brinner och barn kastas i elden.
  • Han ser ut som tjuren på köttmånglarn.
  • Han är man, som gör mans gerning.
  • Han äter så han svettas och arbetar så han fryser.
  • Hand bör hand få.
  • Handhjelp är bättre än munhjelp.
  • Handla ärligen, så kan du svara djerfveligen.
  • Har fan bara fått ett hår, så tar han nog hela kroppen.
  • Har man det som klingar, nog får man den som springer.
  • Har man hunnit alnen, hinner man väl qvarteret.
  • Har man inte jungfrur, dansar man med madamer.
  • Har man inte kalk, så bör man mura med ler.
  • Har man sagt A, bör man äfven säga B.
  • Haren vill gerna sitta tort.
  • Harm gör helvete.
  • Hasta makligt gör gerningen bäst.
  • Heder byter seder.
  • Hederlig förlust är bättre än neslig vinst.
  • Helvetet blir aldrig fullt.
  • Helvetet, hafvet och den girige få aldrig nog.
  • Hemlig gåfva får lön i dagsljuset.
  • Hemlig ovän är värre än uppenbar fiende.
  • Hemlig sorg gör tungt hjerta.
  • Hemma håll styr på ditt lynne och ute på din tunga.
  • Hemma som en björn, borta som en skjuten örn.
  • Herodes och Pilatus äro goda vänner. 
  • Herrans fruktan är vishetens begynnelse.
  • Herrar och narrar ha fritt ord.
  • Herrebön är detsamma som befallning.
  • Herregunst är icke något arf.
  • Herrens pengar ligga bättre i undersåtens pungar än i hans skattkammare.
  • Herrskapsbarn bli ej alltid de bästa.
  • Hitta och tiga dermed har tjufven i barmen.
  • Hjelp dig sjelf, så hjelper dig Gud.
  • Hjelp, så blir du hulpen. (Jemf.: En glad gifvare älskar Gud).
  • Hjelpen är god utom i grötfatet.
  • Hjelper ej räfpelsen, måste lejonhuden stå bi.
  • Hjelplös hjelper Gud.
  • Hjertat är källan, tungan är rännilen.
  • Hoftrapporna äro alltid slippriga.
  • Hon är moder, som maten ger.
  • Hopp om bättring gör bördan lätt.
  • Hoppas när dig går som värst, frukta när dig går som bäst.
  • Hoppas och bida gör mången till narr. (Jemf. Sal. Ordspr. 21: 25).
  • Hoppas så länge du lefver.
  • Hoppet bär konungakrona.
  • Hoppet dör sist.
  • Hoppet gör ett sött lidande.
  • Hos stora herrar skall man ej tala utan att bli tillfrågad.
  • Hosta har hjelpt mången prest på predikstolen.
  • Hot dräper ingen.
  • Hufvudet är starkare än händerna.
  • Hugg äro behållna håfvor.
  • Hugger man ofvanom sig, sä falla spånorna i ögonen.
  • Hund är hund, om än han är aldrig så brokig.
  • Hundar och adelsmän stänga icke dörren efter sig.
  • Hundasår läkes med hundahår.
  • Hunden skäller på månen, den går dock sin gilla gång.
  • Hunden springer för maten, haren för lifvet.
  • Hundra år orätt blir icke en timma rätt.
  • Hunger håller ingen fastlag.
  • Hungern drifver hunden i band.
  • Hungern gör maten söt.
  • Hungern är bästa kryddan.
  • Hungern är en elak rådgifvare.
  • Hungern är ett skarpt svärd.
  • Hungra och vänta gör mannen otålig.
  • Hungrig mage är den bästa kock.
  • Hungrig mage är intet bröd för svart.
  • Hungrig åsna aktar ingen piska.
  • Hur svart är du? sade kitteln till grytan.
  • Husbondens öga gör hästen fet.
  • Husbondens öga gör mer än hans begge händer.
  • Husfred är husfröjd.
  • Hushyra och ränta hvila aldrig.
  • Hushåll utan hustru är lykta utan ljus.
  • Hushålla med limpan, så varar hon hela julen.
  • Huskors botas ej med tårar.
  • Hustru bör väljas med öronen, inte med ögonen.
  • Hustrun och ugnen tjena bäst i huset.
  • Hustrun äter när hon vill och hvad hon vill, men bonden när han får och hvad han får.
  • Hvad du kan göra sjelf, lägg icke på andra.
  • Hvad förstår en bonde sig på gurksallat?
  • Hvad gagnar det att ha kistan full, om fan har nyckeln till henne? d. ä. då egodelarna illa användas.
  • Hvad gagnar mycket veta och intet göra?
  • Hvad gör inte tysken for penningar?
  • Hvad hjelper det att tvätta korpen, han blir ändå aldrig hvit?
  • Hvad hjelper noga räknadt, när man betalar illa?
  • Hvad man icke vet, gör ej heller förtret.
  • Hvad man undandrager för vår Herre, det kommer alltid hin onde till godo.
  • Hvad som fattas på fågeln, det har han i fjädrarna.
  • Hvad som gör oss det största bekymret här i tiden, äro de olyckor och motgångar som ej inträffa.
  • Hvad som är skrifvet, det är skrifvet.
  • Hvad stort sker, det sker tyst.
  • Hvad suggan bryter, får grisen betala.
  • Hvad trenne veta, vet hela verlden.
  • Hvar dag för oss närmare mot den yttersta dagen.
  • Hvar dag har sin plåga.
  • Hvar och en blir salig på sin tro. (Jemf. 1 Joh. 5: 1, 12).
  • Hvar och en för sig, Gud för oss alla.
  • Hvar och en har sin smak.
  • Hvar och en har sitt kors att draga.
  • Hvar och en rosar sin vattvälling.
  • Hvar och en tycker sin väg vara den rätta.
  • Hvar och en älskar sitt, sa’ kråkan om sina ungar.
  • Hvar och en är herre öfver sin stackare.
  • Hvar och en är sin egen lyckas smed.
  • Hvar skulle väl slefven vara, om ej i grytan.
  • Hvardagsgrann är sällan grann.
  • Hvarhelst vår Herre har en kyrka, der bygger satan ett kapell.
  • Hvarifrån hjelpen kommer, så är den alltid god.
  • Hvarje by har sitt berg och hvarje berg har sitt troll.
  • Hvarje dag af vårt lif är ett blad i vår historia.
  • Hvarje fågel sjunger efter sin näbb.
  • Hvarje fågel tycker om sin sång.
  • Hvarje kar står på sin botten.
  • Hvarje kropp följes af sin skugga.
  • Hvarje land är födelsebygd.
  • Hvarje läger hafva sina pipare.
  • Hvarje narr sätter värde på sin kåpa.
  • Hvarje sak bör ses från mer än en sida.
  • Hvarje tupp är herre på sin sophög.
  • Hvarje uggla håller sina ungar för de vackraste.
  • Hvarmed någon syndar, dermed blir han straffad.
  • Hvarom tvänne förlikas, dermed har den tredje intet att göra.
  • Hvars och ens vilja är ens himmelrike.
  • Hvem vill väl vara hund för ett bens skull!
  • Hvete är bättre än bröd.
  • Hvita hår; få år (qvar).
  • Hvita höns värpa också vindägg.
  • Håll det träd i ära, som du har skugga af.
  • Håll med Gud, så håller Gud med dig.Håll medelvägen, så skall medelvägen uppehålla dig.
  • Hålle den, som hålla kan.
  • Håna inte den som lyckanär vrång.
  • Hår och skada vexa hvarje dag.
  • Hård nöt vill hafva skarpa tänder.
  • Hårdt mot hårdt, sa' käringen, föll mot hälleberget.
  • Håren ombytas med åren.
  • Häftig man fattas aldrig förargelse.
  • Hämnas på sin hustru är ingen heder.
  • Hämnden är den enda skuld som ej bör betalas.
  • Hög lycka bör ega djup grund.
  • Höga gåfvor, kort lif.
  • Höga herrar, djupa tankar.
  • Höga träd blåsa snarast omkull.
  • Högfärd störtar sig sjelf.
  • Högfärd är alla lasters drottning.
  • Högmod går för fall.
  • Högmod gör armod.
  • Högmod kostar mera än hunger, törst och köld.
  • Högsta rätt är stundom högsta orätt.
  • Högt embete, svår räkenskap.
  • Högt mod finnes såväl under vallmarströjan som sammetskjortelen.
  • Högt på pall gör djupt fall.
  • Högt stånd vill ha förstånd.
  • Hönan lefver såväl af sitt krafs, som lejonet af sitt rof.
  • Höra mycket och tala sparsamt är en hjeltedygd.
  • Höttar du, så slår jag. 
We use cookies

We use cookies on our website. Some of them are essential for the operation of the site, while others help us to improve this site and the user experience (tracking cookies). You can decide for yourself whether you want to allow cookies or not. Please note that if you reject them, you may not be able to use all the functionalities of the site.