- Hade alla barn sitt rätta namn, så hette mången inte Hans.
- Hade män blott mjölken, frågade man föga efter kon.
- Haf kärleken, och gör sedan hvad du vill.
- Hafva och få är inte detsamma.
- Half rättvisa är half orättvisa.
- Halfgjord geming bör hvarken lofvas eller lastas.
- Han duger ej till skogvaktare, som rädes för buskarna.
- Han duger ej till smed, som rädes för gnistorna.
- Han duger ej till soldat, som inte kan tåla krutröken.
- Han fick veta hvar David köpte ölet.
- Han förstår att vända kappan efter vinden.
- Han förstår sig lika mycket derpå, som suggan på väderqvarnen.
- Han går långt, som går sakta.
- Han måste lägga väl i matsäcken, som tänker lefva en annan ut.
- Han ser inte oftare mild ut, än då by brinner och barn kastas i elden.
- Han ser ut som tjuren på köttmånglarn.
- Han är man, som gör mans gerning.
- Han äter så han svettas och arbetar så han fryser.
- Hand bör hand få.
- Handhjelp är bättre än munhjelp.
- Handla ärligen, så kan du svara djerfveligen.
- Har fan bara fått ett hår, så tar han nog hela kroppen.
- Har man det som klingar, nog får man den som springer.
- Har man hunnit alnen, hinner man väl qvarteret.
- Har man inte jungfrur, dansar man med madamer.
- Har man inte kalk, så bör man mura med ler.
- Har man sagt A, bör man äfven säga B.
- Haren vill gerna sitta tort.
- Harm gör helvete.
-
Hasta makligt gör gerningen bäst.
-
Heder byter seder.
-
Hederlig förlust är bättre än neslig vinst.
-
Helvetet blir aldrig fullt.
-
Helvetet, hafvet och den girige få aldrig nog.
-
Hemlig gåfva får lön i dagsljuset.
-
Hemlig ovän är värre än uppenbar fiende.
-
Hemlig sorg gör tungt hjerta.
-
Hemma håll styr på ditt lynne och ute på din tunga.
-
Hemma som en björn, borta som en skjuten örn.
-
Herodes och Pilatus äro goda vänner.
-
Herrans fruktan är vishetens begynnelse.
-
Herrar och narrar ha fritt ord.
-
Herrebön är detsamma som befallning.
-
Herregunst är icke något arf.
-
Herrens pengar ligga bättre i undersåtens pungar än i hans skattkammare.
-
Herrskapsbarn bli ej alltid de bästa.
-
Hitta och tiga dermed har tjufven i barmen.
-
Hjelp dig sjelf, så hjelper dig Gud.
-
Hjelp, så blir du hulpen. (Jemf.: En glad gifvare älskar Gud).
-
Hjelpen är god utom i grötfatet.
-
Hjelper ej räfpelsen, måste lejonhuden stå bi.
-
Hjelplös hjelper Gud.
-
Hjertat är källan, tungan är rännilen.
-
Hoftrapporna äro alltid slippriga.
-
Hon är moder, som maten ger.
-
Hopp om bättring gör bördan lätt.
-
Hoppas när dig går som värst, frukta när dig går som bäst.
-
Hoppas och bida gör mången till narr. (Jemf. Sal. Ordspr. 21: 25).
-
Hoppas så länge du lefver.
-
Hoppet bär konungakrona.
-
Hoppet dör sist.
-
Hoppet gör ett sött lidande.
-
Hos stora herrar skall man ej tala utan att bli tillfrågad.
-
Hosta har hjelpt mången prest på predikstolen.
-
Hot dräper ingen.
-
Hufvudet är starkare än händerna.
-
Hugg äro behållna håfvor.
-
Hugger man ofvanom sig, sä falla spånorna i ögonen.
-
Hund är hund, om än han är aldrig så brokig.
-
Hundar och adelsmän stänga icke dörren efter sig.
-
Hundasår läkes med hundahår.
-
Hunden skäller på månen, den går dock sin gilla gång.
-
Hunden springer för maten, haren för lifvet.
-
Hundra år orätt blir icke en timma rätt.
-
Hunger håller ingen fastlag.
-
Hungern drifver hunden i band.
-
Hungern gör maten söt.
-
Hungern är bästa kryddan.
-
Hungern är en elak rådgifvare.
-
Hungern är ett skarpt svärd.
-
Hungra och vänta gör mannen otålig.
-
Hungrig mage är den bästa kock.
-
Hungrig mage är intet bröd för svart.
-
Hungrig åsna aktar ingen piska.
-
Hur svart är du? sade kitteln till grytan.
-
Husbondens öga gör hästen fet.
-
Husbondens öga gör mer än hans begge händer.
-
Husfred är husfröjd.
-
Hushyra och ränta hvila aldrig.
-
Hushåll utan hustru är lykta utan ljus.
-
Hushålla med limpan, så varar hon hela julen.
-
Huskors botas ej med tårar.
-
Hustru bör väljas med öronen, inte med ögonen.
-
Hustrun och ugnen tjena bäst i huset.
-
Hustrun äter när hon vill och hvad hon vill, men bonden när han får och hvad han får.
-
Hvad du kan göra sjelf, lägg icke på andra.
-
Hvad förstår en bonde sig på gurksallat?
-
Hvad gagnar det att ha kistan full, om fan har nyckeln till henne? d. ä. då egodelarna illa användas.
-
Hvad gagnar mycket veta och intet göra?
-
Hvad gör inte tysken for penningar?
-
Hvad hjelper det att tvätta korpen, han blir ändå aldrig hvit?
-
Hvad hjelper noga räknadt, när man betalar illa?
-
Hvad man icke vet, gör ej heller förtret.
-
Hvad man undandrager för vår Herre, det kommer alltid hin onde till godo.
-
Hvad som fattas på fågeln, det har han i fjädrarna.
-
Hvad som gör oss det största bekymret här i tiden, äro de olyckor och motgångar som ej inträffa.
-
Hvad som är skrifvet, det är skrifvet.
-
Hvad stort sker, det sker tyst.
-
Hvad suggan bryter, får grisen betala.
-
Hvad trenne veta, vet hela verlden.
-
Hvar dag för oss närmare mot den yttersta dagen.
-
Hvar dag har sin plåga.
-
Hvar och en blir salig på sin tro. (Jemf. 1 Joh. 5: 1, 12).
-
Hvar och en för sig, Gud för oss alla.
-
Hvar och en har sin smak.
-
Hvar och en har sitt kors att draga.
-
Hvar och en rosar sin vattvälling.
-
Hvar och en tycker sin väg vara den rätta.
-
Hvar och en älskar sitt, sa’ kråkan om sina ungar.
-
Hvar och en är herre öfver sin stackare.
-
Hvar och en är sin egen lyckas smed.
-
Hvar skulle väl slefven vara, om ej i grytan.
-
Hvardagsgrann är sällan grann.
-
Hvarhelst vår Herre har en kyrka, der bygger satan ett kapell.
-
Hvarifrån hjelpen kommer, så är den alltid god.
-
Hvarje by har sitt berg och hvarje berg har sitt troll.
-
Hvarje dag af vårt lif är ett blad i vår historia.
-
Hvarje fågel sjunger efter sin näbb.
-
Hvarje fågel tycker om sin sång.
-
Hvarje kar står på sin botten.
-
Hvarje kropp följes af sin skugga.
-
Hvarje land är födelsebygd.
-
Hvarje läger hafva sina pipare.
-
Hvarje narr sätter värde på sin kåpa.
-
Hvarje sak bör ses från mer än en sida.
-
Hvarje tupp är herre på sin sophög.
-
Hvarje uggla håller sina ungar för de vackraste.
-
Hvarmed någon syndar, dermed blir han straffad.
-
Hvarom tvänne förlikas, dermed har den tredje intet att göra.
-
Hvars och ens vilja är ens himmelrike.
-
Hvem vill väl vara hund för ett bens skull!
-
Hvete är bättre än bröd.
-
Hvita hår; få år (qvar).
-
Hvita höns värpa också vindägg.
-
Håll det träd i ära, som du har skugga af.
-
Håll med Gud, så håller Gud med dig.Håll medelvägen, så skall medelvägen uppehålla dig.
-
Hålle den, som hålla kan.
-
Håna inte den som lyckanär vrång.
-
Hår och skada vexa hvarje dag.
-
Hård nöt vill hafva skarpa tänder.
-
Hårdt mot hårdt, sa' käringen, föll mot hälleberget.
-
Håren ombytas med åren.
-
Häftig man fattas aldrig förargelse.
-
Hämnas på sin hustru är ingen heder.
-
Hämnden är den enda skuld som ej bör betalas.
-
Hög lycka bör ega djup grund.
-
Höga gåfvor, kort lif.
-
Höga herrar, djupa tankar.
-
Höga träd blåsa snarast omkull.
-
Högfärd störtar sig sjelf.
-
Högfärd är alla lasters drottning.
-
Högmod går för fall.
-
Högmod gör armod.
-
Högmod kostar mera än hunger, törst och köld.
-
Högsta rätt är stundom högsta orätt.
-
Högt embete, svår räkenskap.
-
Högt mod finnes såväl under vallmarströjan som sammetskjortelen.
-
Högt på pall gör djupt fall.
-
Högt stånd vill ha förstånd.
-
Hönan lefver såväl af sitt krafs, som lejonet af sitt rof.
-
Höra mycket och tala sparsamt är en hjeltedygd.
-
Höttar du, så slår jag.