V.
- Vacker visa qvädes aldrig för ofta.
- Vackert och väl slår ingen ihjäl.
- Vackra visor äro aldrig långa.
- Vada icke öfver vatten der du ej ser botten.
- Valkar i handen pryda en hustru bättre än många guldringar på fingrarna.
- Vanan är andra naturen.
- Vanart har en lång stjert.
- Var aldrig fåfäng, så blir tiden, aldrig för lång.
- Var inte så arg, att du biter gäss, och inte så from, att gässen bita dig.
- Var mild emot din underlydande, han kan snart bli din öfverman.
- Var rädd om tiden som om pengar.
- Var vänlig emot alla, men vän med få.
- Varpa ej mera upp än du kan väfva neder.
- Varsnad fara skadar minst.
- Vatten tränger genom stöflar och kärleken genom handskar.
- Vekt jem är lätt att smida,
- Venstra handen bör icke veta hvad den högra gör.
- Verket prisar mästaren.
- Verldens lopp: den ene neder, den andre opp.
- Verldslig ära, fåfäng lära.
- Veta lag och göra rätt äro tväggehanda.
- Vett brister gerna ut.
- Vett finnes ock under vallmarströjan.
- Vettet följer icke alltid med åren.
- Vi presterskap, sa’ klockarn (äfven spögubbe).
- Vi ä’ alla småländingar inför Vår Herre.
- Vid Guds taffel spisa alla ur ett fat.
- Vid uppvärmd mat ledsnar man snart.
- Vidjan är böjlig, men kan ändå binda andra träd.
- Viggen måste dit klubban drifver.
- Vigtig sak drifves bäst med mak.
- Vilda hästar låta ock tämja sig.
- Vildsvinet är inte så iarligt, när huggtänderna ä’ borta.
- Vilja och kraft uträtta stora ting.
- Viljan drar lialfva lasset.
- Viljan är ingen landsrätt.
- Vill du ega dottren, så sök vinna modren.
- Vill du hafva drtt ärende väl uträttadt, så gack sjelf, — om illa, så skicka en annan.
- Vill du hafva elden, så leta i askan.
- Vill du kärt hafva, skall du kärt gifva.
- Vill du undgå faran, så lek ej med snaran.
- Vill man hänga en hund, nog finner man rep.
- Villig häst bör man inte sporra.
- Vin gör vältalig.
- Vin och qvinnor göra visa män galna.
- Vin speglar hjertat.
- Vinna i äpplen, tappa i päron.
- Vintern är sommarens arfvinge.
- Vipan vill värja hvarje tufva och mister sitt eget näste.
- Vis man binder lyckan vid hjulet.
- Vis man forstår halfqväden visa.
- Vis man hatar lättja.
- Vis man är allestädes hemma.
- Vis man är rik man.
- Visdom allena gör ingen krigsman.
- Visdom fångas ej med dvergnät.
- Visdom har långa öron och kort tunga.
- Visdom lider nöd, när rätten ligger död.
- Visdom utan bruk är salt utan sälta.
- Visste hästen sin kraft, han läte ej rida sig.
- Vittne gör saken vigtig.
- Vore det inga tjufvar, så funnes inga galgar.
- Vred man finner snart vapen.
- Vred man ser ej sin egen näsa.
- Vred man är som osläckt kalk.
- Vrede är gammal mans död.
- Vredens råd är sällan godt.
- Vredens utgång är ångrens ingång.
- Vrång dom drabbar domaren sjelf.
- Vrångt tyda gör saken ond.
- Våga och väg intet, så går det fort.
- Våga vinna, våga tappa.
- Våld har liten trefnad.
- Våld styres med våld.
- Vår Herre har många kostgängare.
- Vår Herre är de dårars förmyndare. (Matth. 6: 34).
- Väg bryter bygd.
- Väggarna hafva öron.
- Vägra litet är höfligt, för mycket är skadligt.
- Väl bedet är hälften arbetadt.
- Väl besinna kan mycket finna.
- Väl börjadt och illa lyktadt får skam för alltsammans.
- Väl börjadt är halfgjordt arbete.
- Väl gjordt stillar vrede.
- Väl lefvadt är länge lefvadt.
- Väl rosadt är hälften såldt.
- Väl stämdt är hälften speladt.
- Väld är en ond rådgifvare.
- Välde pröfvar mannen.
- Välgerningar skrifver man inte i almanachan.
- Välgång gör vänner.
- Välkommen i det gröna, sa’ fan, satte mor sin i nässlorna.
- Välkommen är bästa rätten.
- Välkommet som salt i surt öga och vatten i nytt skepp.
- Vällust gör lifvet kort.
- Vällust är sjukdomens moder.
- Välmening får ofta otack till lön.
- Välmåga har dödsfruktan.
- Vända sig hur man vill, sä har man ändå rumpan bak.
- Vängnabb varar icke länge.
- Vänner och fränder ä’ värst, sa’ räfven om de röda hundarna.
- Vänsår svida längst.
- Värmen är halfva födan.
- Värre gör det onda godt.
- Värsta träl är syndens träl.
- Växer min råg, så växer min håg.
%MCEPASTEBIN%