F.

  • Fadrens dygd är barnens stora skatt.
  • Fager kropp och sedig själ finnas inte alltid tillsammans.
  • Fager utan tukt är en ros utan lukt.

  • Fagra ord fröjda en dåre.
  • Fagra ord mätta inte magen.
  • Faller krukan på en sten, så spricker hon; och faller stenen på en kruka, så spricker hon också.
  • Falsk mans spel är ärlig mans död.
  • Falskhet slår sin egen herre på nacken.
  • Fan visste inte hvad helfvete var, förr än han blef gift.
  • Far i mak, så hinner du säkrast fram.
  • Far och mor hafva högsta rösten.
  • Far och mor äro goda, men Gud är bättre.
  • Fasta länge sparar inte brödet.
  • Fasta är god, då hon eld släcker.
  • Fastän räfven är slug, så säljs det ändå flera räfbälgar än åsnehudar.
  • Fattig friare får snart korgen.
  • Fattig man blir alltid afundad fager hustru och fet häst.
  • Fattig man bor tryggast.
  • Fattig man felar något, den girige allt.
  • Fattig man finner ock stundom ett godt råd.
  • Fattig man får ock någongång en god dag.
  • Fattig man går trygg sin väg.
  • Fattig man kokar tunn välling.
  • Fattig man är känd af få.
  • Fattig mans korn växer alltid tunnt.
  • Fattig mans mat är snart äten.
  • Fattig mans råd får sällan något gälla.
  • Fattig qvinna skänker hönsägg, för att få gåsägg igen.
  • Fem fingrar äro bättre än en båtshake.
  • Fem sinnen: fem dörrar för synden.
  • Fett kök gör mager pung.
  • Fick jag ingen fisk, så har jag dock mina maskar qvar.
  • Fisken har goda dagar; han dricker när han vill.
  • Fjeska mindre, så uträttar du mer.
  • Fjorton embeten, femton olyckor.
  • Flinkt arbete leder snarast till hvilan.
  • Flit och håg äro redan två goda arfvedelar.
  • Flit är lyckans högra arm och sparsamhet dess venstra.
  • Flugan är icke hofman för det hon sätter sig på furstens näsa.
  • Flugor och vänner komma om sommaren.
  • Fort och väl följas icke gerna åt.
  • Fram och åter är det lika långt.
  • Fred föder, ofred öder.
  • Fred gör åkern bördig.
  • Fri från skuld, fri från fara.
  • Fria till enkan medan hon ännu sörjer.
  • Frihet gäller mer än silfver och guld.
  • Frihet är själens själ. (Jemf. Joh. 8: 36).
  • Friskt mod gör friskt blod.
  • Friskt mod är godt harnesk.
  • Fritt folk, fritt tal.
  • From hustru vinner med lydnad.
  • From hustru är ett godt läkeblad.
  • Fromhet misstänker ingen.
  • Fromhet är intet arfvegods.
  • Fromt folk har ock sin galla.
  • Fromt folk måste alltid betala lärpenningar.
  • Fromt folk är tunnsådt.
  • Frukta Gud gör landet tryggt.
  • Frukta Gud och följ landsvägen.
  • Frukta Gud är fred och helsa.
  • Fruktan gör lifvet bittert.
  • Fruktan hindrar rådslag.
  • Fruktan mäter med rundelig aln.
  • Fruktan ökar faran.
  • Frukten brås på stammen.
  • Fråga min broder, om jag är en tjuf.
  • Fråga och lära gör mångens ära.
  • Frågan är fri.
  • Främmande löss bita värst.
  • Främmande sorger göra fåfängt bekymmer.
  • Fröjd af ondo är qval med ändan.
  • Fula skinn kunna skylas under vackra klutar.
  • Full mage studerar ej väl.
  • Fullt kar sqvalpar gerna öfver.
  • Fyra ting kunna inte gerna dölja sig: eld, hosta, skabb och kärlek.
  • Fyra ting skall man ej låna ut: sin hustru, sina kläder, sin häst och sina skor.
  • Fyra ögon se mer än två.
  • Få ord och dryga (djupsinniga) hedra mannen bäst.
  • Få som far, ingen som mor.
  • Fåfäng gå lärer mycket ondt.
  • Fåfänglighet i ungdomen bringar arbete i ålderdomen.
  • Fåfängt att gå till rätta utan bevis.
  • Fåfängt att hindra det ske måste.
  • Fåfängt att pråla med lånta kläder.
  • Fågeln flyger aldrig så högt, att han ju icke söker sin föda på marken.
  • Får katten vingar så är det förbi med sparfvarne.
  • Fåret bär icke ullen åt sig sjelft.
  • Färgade fel ha skammen bakom sig.
  • Föd du mig i år, så foder jag dig nästa år.
  • Föda vill ha möda.
  • Födas och dö är hvar dags prof.
  • Födelsebygden är alltid kär.
  • Föga skämt som icke har något allvar med sig.
  • För bön och gåfva skall en domare sofva.
  • För det man svärtar andra, är man ej sjelf hvit.
  • För drucken man och vredan bör ett hölass vika.
  • För en oxe bör man akta sig framtill, för en åsna baktill, och för en jesuit på båda sidor.
  • För en sko mister man ofta en häst.
  • För ett godt ord kan man få hvad man ej kan få för penningar.
  • För gammalt ondt finns ingen bot.
  • För goda vänner stänger man inga dörrar.
  • För kärlekens skull bryter mången ett ben.
  • För mycket och för litet skämmer allt.
  • För mycket är för mycket.
  • För många hundar äta upp jägaren.
  • För penningen lyfta de allrafleste på hatten.
  • För podager hjelper ingen sko.
  • För samlad sill frukta sig stora fiskar.
  • För sent att kasta jästen i ugnen, när brödet är bakadt.
  • För sent att ropa: kaas! när korfven är uppäten.
  • För sent att råda, när skadan är skedd.
  • För sent att spara vid botten.
  • För sent att sparka emot, när oket ligger på halsen.
  • För sent att stänga buren, när fågeln är utflugen.
  • För sent att stänga hönshuset, när räfven ätit upp hönsen.
  • För sent att vakta elden, när huset står i brand.
  • För sent att väpna sig, när fienden står för dörren.
  • För tidig herre blir länge dräng.
  • Förakta ej litet sår, fattig fränka, ringa fiender och simpel gåfva.
  • Förbjuden frukt smakar alltid bäst.
  • Föregjordt och eftertänkt har mången dåre kränkt.
  • Förevis far aldrig illa och klokheten har ögon i nacken.
  • Förlåta är högsta hämnd.
  • Förlåta är lättare än glömma.
  • Förmögenhet förvärfvas icke, den sammansparas.
  • Förord bryter ingen träta.
  • Förr vill jag äta hunden, än hunden får äta mig.
  • Försigtighet är klokhetens högra öga.
  • Först bröd, sedan kött.
  • Första banden gör bästa köpet.
  • Förtörnad tjenare är den argaste fiende.
  • Förvärfva är lycka, men behålla är en dygd.

 

%MCEPASTEBIN%