M.

• Magen blir förr mätt än ögat.
• Magen borgar icke.
• Magen har inga öron.


• Magneten drager.
• Magra myggor bita värst.
• Makt blir aldrig mätt.
• Makt och mod vilja ha vett i folje.
• Makt skapar snart förlikning.Makt utan råd faller snart i brunnen.
• Man behöfver ej gå öfver ån efter vatten.
• Man betalar ej oxen dyrare för det den är brokig.
• Man blir inte klok förr'n man varit tokig först.
• Man blir inte sjelf hvit af att svärta andra.
• Man blir snarast slagen af föraktad fiende.
• Man blåser så länge i askan, tills gnistorna fara en i ansigtet.Man bör gå i ordning med frågorna.
• Man bör inte döma man efter mål, ej heller hund efter hår.
• Man bör inte flyga högre än vingarna bära.
• Man bör inte gjuta olja i elden.
• Man bör inte hafva en hund till ovän.
• Man bör inte hålla kålen för en dålig ört, för det den ätes af svinen.
• Man bör inte kasta bort den gamla qvasten, förrän man sett hvad den nya duger till.
• Man bör inte kasta perlor för svin.
• Man bör inte kasta ut barnet med badvattnet.
• Man bör inte klå sig der det inte kliar.
• Man bör inte köpa grisen i säcken.
• Man bör inte lägga sten på börda.
• Man bör inte sträcka fotterna längre än skinnfållen räcker.
• Man bör inte sveda allt som ludet är.
• Man bör inte truga godt på ondt.
• Man bör inte väcka björn som sofver.
• Man bör kunna styra sig sjelf, innan man vill styra andra.
• Man bör sofva på saken.
• Man bör stänga dörren så, att man kan låsa upp den igen.
• Man bör äta för att lefva, men icke lefva för att äta.
• Man finner snart orsak att fålla fett svin.
• Man fångar ingen vessla i sömnen.
• Man får hålla till godo med ugglor, när man ej har näktergalar.
• Man får inte skära alla öfver en kam.
• Man får inte slå efter hvarje mygga.
• Man får inte väga allt på guldvigt.
• Man får löpa länge efter en vildgås, innan man hittar en strutsfjäder efter honom.
• Man får plöja med de oxar man har.
• Man får taga den onda dagen med den goda.
• Man får taga seden, dit man kommer.
• Man får taga skeden i vackra hand.
• Man gör inte rak käpp af krokigt trä.
• Man gör mycket för sällskap skull.
• Man gör så godt man kan. (Jfr Jac. 2: 10).
• Man har ej alltid något för de kol som man bränner.
• Man hämtar inte rent vatten i dyngpölen.
• Man hänger inga bjellror på katten.
• Man hänger ingen tjuf förrän han fås.
• Man kan aldrig förgylla loften så väl, att den inte stinker.
• Man kan allt hvad man vill.
• Man kan gömma sin halm så länge, att den duger till hö vid foderbrist.
• Man kan inte begära större iörmåga af katten än han har.
• Man kan inte blåsa och ha mjöl i munnen på samma gång.
• Man kan inte förbjuda fågeln att flyga öfver hufvudet, men väl att reda bo deri.
• Man kan inte gifva bättre än man sjelf eger.
• Man kan inte på samma gång både väfva och spinna.
• Man kan inte så noga veta, hvar haren löper, sa' gumman, satte snaran i ugnsgluggen.
• Man kan inte taga håret af den skallige.
• Man kan krypa lika högt som man kan flyga.
• Man kan låta det gå in genom det ena örat och ut genom det andra.
• Man kan se på fanan hvem som vunnit segern.
• Man kan så länge umgås med fån, tills man sjelf blir ett sådant.
• Man kan tvinga hästen till vattnet, men inte att dricka.
• Man kan tämja ett vildt djur, men inte en elak qvinna.
• Man kan väl ljuga för vår Herre, men inte bedraga honom.
• Man kan äfven ega mindre än intet.
• Man kan äfven köpa guld för dyrt.
• Man kan äfven ledas vid goda dagar.
• Man kastar ej bort kornet för agnarnas skull.
• Man kastar yxan i sjön och går landvägen.
• Man klår ofta, der intet kliar.
• Man klär sig på Fransyska och fryser på Svenska.
• Man kommer inte långt med två trötta ök.
• Man kommer ofta skrattande till ett gille och går gråtande derifrån.
• Man kysser ofta den hand, man helst såge vara af.
• Man känner bäst sjelf hvar skon klämmer.
• Man känner icke en annan längre än till tänderna.
• Man lefver ej blott af vackert solsken och väder.
• Man lefver medan man lefver och lefver en dag dess mindre. (Jfr Pred. 11: 9.)
• Man lånar sin vän och kräfver sin ovän.
• Man lär inte känna folk i kyrka och bön, utan i
  handel och vandel.
• Man lär sig inte simma utan att gå i vattnet.
• Man lärer så länge man lefver.
• Man minnes ej skabben längre än den kliar.
• Man må så gerna taga den första skadan som den sista.
• Man måste göra skon efter foten.
• Man måste krypa innan man kan lära sig att gå.
• Man måste låta lag gå före slag.
• Man måste mer lyda Gud än menniskor.
• Man måste mycket höra, innan öronen falla af.
• Man måste ofta tåla att åsnan trampar en på foten.
• Man måste rätta munnen efter matsäcken.
• Man måste smida medan jemet är varmt.
• Man måste taga dagen som han kommer.
• Man måste tjerna tills man får smör.
• Man njuter ej freden längre än grannen vill.
• Man saknar ej det goda förrän det är borta.
• Man saknar ej kon förrän båset är tomt.
• Man ser grandet i sin broders öga, men icke bjelken i sitt eget.
• Man skall ej binda munnen till på oxen som tröskar.
• Man skall ej bruka en salfva till alla sår.
• Man skall ej sälja skinnet förrän björnen är skjuten.
• Man skall ej sätta ljuset under skeppan.
• Man skall ej tala om den snön som föll i fjol.
• Man skall ej tillsluta det öga, som Gud vill se.
• Man skall hoppas det bästa. (Jfr Sal. Ordspr. 10: 28).
• Man skall inte svara på hvart ord, sade mannen då de kallade honom en tjuf.
• Man skall inte välja sköna qvinnor vid ljus.
• Man skall sed följa eller land fly.
• Man skall så hjelpa andra, att man ej stjelper sig sjelf.
• Man skall taga tiden i akt, sa’ fan, plockade nötter vid jultiden.
• Man skänker räfven en gås för att få hans skinn.
• Man skär ej alltid guld med täljknifvar.
• Man slår helst den viggen som gå vill.
• Man stryker öfver med hartassen.
• Man står eller faller sin egen herre.
• Man stänger för en tjuf, men icke för en lögnare,
• Man sörjer sig snarare gammal än rik.
• Man tager ej af hatten, innan man ser mannen.
• Man tager ofta törnen ur en annans fot och sticker dem i sin egen.
• Man tramjpar masken så länge, att han vill värja sig.
• Man vet ej huru man sått förrän man skall skörda.
• Man vet hvad man har, men icke hvad man får.
• Man vet inte hvad folk duger till, förrän de äro borta.
• Man vet inte hvad som kan ske innan aftonen.
• Man väljer i väplingen, tills man fastnar i starren.
• Man är sig sjelf närmast. (Jfr Matth. 22: 39).
• Man äter inte bröd till ost, utan ost till bröd.
• Med bannor ringes till djefvulens messa.
• Med barnen måste man lalla.
• Medborgares dygd är säkraste muren för staden.
• Med ed svaras och icke klagas.
• Med fem fingrar kan man taga mer än med två gafflar.
• Med full mage är det lätt att hålla fastepredikan.
• Med Gud är bäst att börja.
• Med handskar fångar katten inga råttor.
• Med hvad en enda last kostar, kunde man uppfostra tvänne barn.
• Med hvarje dag man vandrar till sin graf.
• Med sin pastor och sin fogde bör man ej kifva.
• Med som sarfven i hvarje lek.
• Med stillatigande kan mycket försvaras.
• Med åren bytas håren.
• Medan gräset gror, dör märren.
• Medan min tunna rann, kände mig både qvinna och man; när hon hörde upp att rinna, kände mig hvarken man eller qvinna.
• Medelvägen är svår att finna.
• Medgång alstrar högfärd.
• Medgång bör tänka på motgång.
• Menige mans bästa är högsta lag.
• Mening är ej alltid sanning.
• Menniskan lefver blott en gång.
• Menniskan spår och Gud rår.
• Menniskan är menniskans glädje, menniskan är menniskans sorg.
• Min son heter Hans efter Hans Majestät, sade käringen.
• Minska begäran ökar kassan.
• Missbrukad frihet är värd att mistas.
• Missräkning är ingen betalning.
• Misstankar bryta vänskap.
• Misstro gör oro.
• Misstänksamheten tar en hvit pudelhund för en mjölnardräng.
• Mjukaste riset svider värst.
• Mjölgröt och kål är bondens läkedom.
• Mod finnes ock under vallmarströjan.
• Modershjertat är alltid ömt.
• Modig häst aktar intet hundgläfs.
• Mogen mö är svår att vakta.
• Moget råd bär god frukt.
• Morgonlöje är ofta aftongråt.
• Morgonstund har guld i mun.
• Mors gossar äro vi allesammans.
• Motgång pröfvar sinnet.
• Munnen och hjertat följas icke alltid åt.
• Munnen talar ofta det halsen får betala.
• Mutor vränga lagen.
• Mycken mat är i Guds skafferi.
• Mycken prakt gör förakt.
• Mycken predikan gör kroppen trött.
• Mycket af munnen, litet af ullen.
• Mycket blir allt, när litet räcker till.
• Mycket borga gör svag lofven.
• Mycket borga och gå till rätta är nästa steget till armod.
• Mycket fult i fagert skinn.
• Mycket hästar, folk och hundar gör snart herreman till bonde.
• Mycket vill alltid hafva mer.
• Mycket vin i flaskan, inga pengar i taskan.
• Mycket vänskap i vinfatet.
• Myggan flyger så länge kring ljuset, att hon slutligen sveder vingarna.
• Målare och poeter ljuga fritt.
• Många bäckar små göra en stor å.
• Många fjädrar görar en säng.
• Många gäster göra dåligt herberge.
• Många herdar vakta illa.
• Många hugg fälla kan.
• Många hundar äro harens död.
• Många händer göra arbetet lätt.
• Många korn göra en skäppa.
• Många kunna hjelpa en.
• Många munnar göra tomma fat.
• Många om en gerning blir snarast ogjord.
• Många råttor binda icke katten.
• Många rätter, många krämpor.
• Många skatter äro många nät.
• Många slag göra stockfisken mjuk.
• Många vänner, när minst tränger.
• Många äro vägarne: säll den som väljer den rätta.
• Mången begråter i år det han belog i fjol.
• Mången bryter med foten ned, hvad han med handen bygger upp.
• Mången bryter ris till sitt eget straff.
• Mången flyr röken och kommer i elden.
• Mången får beröm för litet och skam for alls intet.
• Mången förlåter, men sällan någon förgäter.
• Mången gagnar som svinen, först efter sin död.
• Mången gåfve gerna sitt ena öga, att en annan måtte mista båda.
• Mången går ut efter ull och kommer klippt hem.
• Mången har för mycket, men ingen har nog.
• Mången har goda kort, bara han visste att spela dem.
• Mången häfves högt till sitt eget fall.
• Mången lofvar i sin nöd, men håller icke för sin död.
• Mången släcker så sin harm, att han blir både usel och arm.
• Mången smeker barnet för ammans skull.
• Mången sopar för sin grannes dörr och går sin egen förbi.
• Mången spottar i kålen och får sedan supa den sjelf.
• Mången står vid ljuset och skymmer sig sjelf.
• Mången söker ett öre och bränner tre fyraskillingsljus.
• Mången är inte så halt som han linkar till.
• Mångtalig qvinna gör mannen trött.
• Måste är en bitter ört.
• Måttlig aftonvard sparar mycken krankhet.
• Måttliga korfvar äro bäst.
• Mät ej din egen lycka med en annans aln.